Vara min egen kvinna

Ja, till det där att vara ensam igen... Jag har en bil. Ja, faktiskt. Men frågan är ju om jag BORDE ha en bil. Jag kan ju ingenting om bilar. Och jag är ganska feg när det gäller att testa. Tänk om jag tar sönder något... Tänk om något annat går sönder om jag byter den här grejen, eller undra om man kan skruva bort den här tillfälligt så jag når den här andra grejen som jag måste byta...

Men nu har jag bestämt mig. Jag ska vara min egen kvinna! Jag ska klara mig själv! Så häromdagen bytte jag tändstiften. Jag for till Mekonomen, köpte fyra tändstift och en tändstiftsnyckel. Och sa till barnen: "Nu får ni klara er själva en stund. Mamma ska laga bilen." Och jag lämnade fem gapande munnar, tog på mig handskar och storkängorna, och gick ut till parkeringen. Öppnade motorhuven.
Och visst är det konstigt? Så fort en kvinna stor hängandes över en öppen motorhuv, då kommer männen... Och tror de ska få rädda en kvinna i nöd... Men jag ska minsann klara mig själv nu. Men f-n vad hårt de där tändstiften satt! Man skulle haft liiite mer kraft i händerna för att det skulle kännas som att det var en enkel match. Men nu är det fixat! Och bilen är sååååå lycklig. Och jag gjorde det själv.

Men nu börjar det vara vinter här. Och då är det däckskifte på gång... Hur ska jag klara det? Har ju ingen liten Atos, precis... Och tänk om jag skruvar åt för lite, så hjulen lossnar... Måste nog lämna in den...

Men jag bytte tändstiften själv!

Kommentarer
Postat av: Linda,12 år

Haha, ville bara säga att du verkar vara helt underbar, verkligen en jätte fin personlighet. Du borde vara stolt över dej själv. Vet du , du har nyss gjort min dag, tack.

2010-09-01 @ 00:03:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0